by NEW YORK (AP) – På 1990-talet ödelade två orkaner Samoa i södra Stilla havet, raderade hela samhällen från kartan och dödade dussintals människor. “Allt var bara decimerat”, säger Malama Tafuna’i, en allmänläkare i Apia, territoriets huvudstad. “Det såg ut som om en bomb hade spruckit.”
Vid den tiden var Tafuna’i bara en ung flicka och såg när hennes far, en läkare, behandlade patienter medan deras hushåll hanterade stormarnas efterdyningar.
“Han var fortfarande tvungen att gå till jobbet och vi andra var tvungna att ta reda på hur vi ska se till att vi har någonstans att bo ikväll eller var får vi mat ifrån?” sa hon.
Tafuna’is tidiga erfarenheter hjälper henne att navigera efter effekterna av klimatförändringarna, både som läkare och som medborgare i Samoa, där extrema väderhändelser ofta vänder upp och ner på vardagen. Hon använder sin samlade kunskap för att hjälpa andra läkare att överväga klimatets effekter när de behandlar patienter.
Tafuna’i, som har utövat medicin i Samoa i nästan två decennier, vet att folkhälsokatastrofer – vektorburna sjukdomar, bakterieinfektioner, undernäring från… missväxt – snart kommer att följa. Människor förlorar sina hem i dessa stormar och utsätts för myggor och andra sjukdomsframkallande insekter i dagar. Rötnande VVS-system svämmar över och sprider E. coli och andra skadliga bakterier i samhällen. Hela fält är ödelagda av översvämningar och familjer som redan kämpar med osäkerhet om mat svälter.
Tafuna’i kan se dessa kopplingar mellan extrema väderhändelser och sjukdomar, men att faktiskt ta itu med effekterna av stigande temperaturer på samoanska människor kan vara svårt. Det är extremt svårt att bedöma en sjuk patient och avgöra att klimatförändringen i sig är huvudorsaken till patientens sjukdom, sa Tafuna’i. Däremot ser hon att klimatförändringarna förvärrar och förvärrar befintliga hälsoskillnader i Samoa.
“När en katastrof väl inträffar, kastar den hela systemet tillbaka dåligt,” sa Tafuna’i och tillade, “Då måste vi hitta ett sätt att gå tillbaka till där vi började då.”
___
REDAKTÖRENS NOTERA: Den här historien är en del av ett samarbete mellan The Associated Press och Grist som utforskar skärningspunkten mellan klimatförändringar och infektionssjukdomar.
___
KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH HÄLSA
När planeten värms upp, påverkas hälsan hos samoaner och miljontals andra människor runt om i världen alltmer. Enligt Världshälsoorganisationen är klimatförändringen det “största hotet mot människors hälsa”.
Klimatrelaterad undernäring, malaria, diarré och värmestress beräknas döda ytterligare 250 000 människor över hela världen varje år, till en årlig kostnad på mellan 2 miljarder USD och 4 miljarder USD. Och dessa är bara några av de viktigaste orsakerna till klimatrelaterad dödlighet. Det finns otaliga andra sätt som vår föränderliga planet påverkar människors hälsa, av vilka några fortfarande är bortom vår förståelse.
Samoa har bara två sjukhus, varav ett är en 20-bäddsanläggning med unga läkare. Tio hälsokliniker, där främst sjuksköterskor arbetar, tar hand om landsbygdsbefolkningen på Samoa. Det samoanska hälsosystemet, som är kraftigt underfinansierat och underbemannat, är mycket mindre berett att bära bördan av stigande temperaturer än utvecklade länder i väster. Ändå är läkare som Tafuna’i, som länge har arbetat i krisens frontlinjer, bland de första i världen att inse vikten av att beväpna läkare med de verktyg de behöver för att se hur de själva klimatförändringarna kommer att påverka människors hälsa och korrekt behandling av patienter som lider av hälsoeffekterna av en snabbt föränderlig miljö.
Under många år var Tafuna’i den enda kliniska föreläsaren vid National University of Samoa, en liten medicinsk skola på ön Upolu. Hon märkte att skolan inte lärde elever om klimatförändringar, en genomgripande fråga på en ö som upplever en av världens kraftigaste havsnivåhöjningar.
“Du kan definitivt se att klimatförändringarna har en enorm inverkan på hälsan, men det fanns inte i vår läroplan vid den tiden och vi pratade inte om det,” sa Tafuna’i. Därför bjöd hon in kollegor från andra universitet samt klimat- och relaterade experter för att prata med sina studenter om krisen. Hon utvecklade också en kursplan för klimat och hälsa som skickade fjärdeårsstudenter till avlägsna delar av ön för att analysera hur klimatförändringarna påverkar landsbygdssamhällenas välbefinnande.
Eftersom stigande temperaturer under de senaste åren har lett till hälsonödsituationer av ökande proportioner runt om i världen, har medicinsk personal och forskningsinstitutioner i västvärlden börjat inse detta.
MEDICINSK VÅRD
Renee Salas, läkare vid Massachusetts General Hospital i Boston, minns första gången klimatförändringarna kom in på hennes akutmottagning. Det var 2019 och Boston var mitt i en rekordstor värmebölja. Ett team av ambulanspersonal anlände i en ambulans för att gå ombord på en äldre man som led av värmeslag, den dödligaste formen av den värmerelaterade sjukdomen. Patientens rektala temperatur var 106 grader Fahrenheit, vilket betyder att döden var nära förestående. Räddningsmän sa till Salas att när de klättrade upp för trappan och öppnade dörren till mannens lägenhet kändes det som att de “hittades av värmen i Sahara”. Patienten och hans fru, som båda bodde i lägenheten, saknade luftkonditionering. Endast ett fönster krossades.
Salas och hennes team lyckades rädda mannens liv, men händelsen förföljer henne fortfarande. “Jag tänker ofta på patientens fru som fortfarande bodde i samma lägenhet”, sa hon. “Vi vet från data att mer än en tredjedel av värmerelaterade dödsfall beror på klimatförändringar, och det gör denna sjukdom mer sannolikt.”
Ett år efter den händelsen, 2020, publicerade The Lancet, en ledande medicinsk tidskrift, en skrämmande översikt av den senaste forskningen och data om skärningspunkten mellan uppvärmning och hälsa – den “mest oroande” prognosen sedan tidskriften började publicera recensioner i år 2016. Nästan varje hälsoindikator som spåras av de dussintals tvärvetenskapliga forskare som sammanställt rapporten, som t.ex. B. överdriven sjuklighet och dödlighet, visade tecken på klimatstress (extrema väderhändelser, vektorburna sjukdomar, rök från skogsbränder, listan över stressfaktorer fortsätter). . Två tredjedelar av städerna som undersöktes i rapporten sa att de “förväntar sig att klimatförändringarna allvarligt kommer att hota deras folkhälsoanläggningar och infrastruktur.”
Efter att ha läst rapporten insåg Salas att klimatförändringarna hotade “själva uppdraget”, vilket är anledningen till att hon valde medicin i första hand. Hon bestämde sig för att ägna sin karriär åt skärningspunkten mellan klimat och hälsa. Men på den tiden tänkte ingen i hennes krets på vilken inverkan klimatförändringarna skulle få på medicinen. I USA tvistade lagstiftare fortfarande om huruvida klimatförändringar ens händer.
Under åren sedan har Salas dock sett en markant förändring i hur allmänheten, särskilt det medicinska samfundet, tänker på klimatförändringar. “Det har blivit konventionell medicin,” sa hon. Klimatförändringarna har urholkat tidsandan på sjukhus över hela USA av en viktig anledning: “I grund och botten,” sa Salas, “försvårar klimatförändringarna våra jobb som läkare.”
Förbered läkare
I USA har nätverk och grupper som ClimateRx, Medical Society Consortium on Climate and Health och Climate MD vuxit fram med målet att “föra klimatlösningar till sängkanten.” Dessa ansträngningar – som inkluderar att lära läkare hur man upptäcker klimatrelaterade sjukdomar som fästingburna sjukdomar och värmeslag hos patienter, och att utbilda inlagda patienter om klimatförändringar – har inte varit immuna mot typiska växtvärk. De olika initiativen inom den större klimat- och hälsorörelsen är oorganiserade och det finns inget enkelt sätt för de olika sekterna att dela data och kunnande. Men det börjar förändras.
I maj finansierade National Institutes of Health ett unikt nationellt forskningssamordningscenter om klimat och hälsa, samlokaliserat vid Harvard University och Boston University. Döpt till ett “clearing house för att underlätta datadelning och dela bästa praxis”, ger forskningscentret en plan för vad som behöver hända på global skala.
Samtidigt använder läkare som Tafuna’i år av kunskap om global uppvärmnings okontrollerade potential att försvaga folkhälsan och belasta sjukvårdssystemen. Tafuna’is erfarenheter av att undervisa studenter och behandla patienter i Samoa skulle kunna tjäna till att informera och upplysa länder som precis har börjat ta itu med dessa utmaningar. Än så länge finns det dock inga tecken på att västvärlden ser till Samoa och andra länder i frontlinjen av klimatförändringarna för vägledning.
“Du kan inte dela din visdom om du inte sitter vid bordet”, säger Sheila Davis, verkställande direktör för Partners In Health, en internationell folkhälsoorganisation grundad på tidigare ansträngningar för att utveckla ett svar på COVID-19 i USA. hjälpte till att utrota hiv i Haiti och ebola i Sierra Leone och Liberia. “För att höja rösterna för dem som har den verkliga expertisen måste vi alla arbeta för att få detta att hända.”
COVID-19 har lärt världen en värdefull läxa: Pandemier kan inte besegras gradvis. Studier tyder på att nästa pandemi kan drivas av klimatförändringar. Det logiska nästa steget är att förbereda sig – inte individuellt, som isolerade nationer, utan som ett nätverk av människor runt om i världen.
“Hur implementerar man ett program som är hållbart och sedan delas?” frågade Tafuna’i. “Vi måste bestämma vilka prioriteringar vi sätter när det gäller att anpassa oss till klimatförändringarna.”
___
Associated Presss klimat- och miljörapportering stöds av flera privata stiftelser. För mer information om AP:s klimatsatsning, klicka här. AP är ensamt ansvarig för allt innehåll.
